Konstfrämjandet Gävleborg

2

Konstfrämjandet Gävleborg

Det finns i skogen – Konstprojekt

Arbetsvistelser i Öjung, Jädraås och Ljusne!

Konstprojektet ”Det finns i Skogen” startar nu upp i Jädraås, Öjung och Ljusne!  Genom tre konstnärliga processer kommer orterna att fungera som epicentrum för den senare sommarutställningen med samma namn. Försommarens projekt genomförs av konstnärerna Amanda Selinder, Natasha Dahnberg och Emma Sörensen.


Projekten ser olika ut beroende på vilken plats de genomförs på. I Jädraås kommer Emma Sörensen arbeta med platsens berättelser och ljudlandskap, på Konstkraft i Ljusne undersöks gamla möbler och prylar från invånare i Ljusne i ett möte med insamlad vass av Natasha Dahnberg, medan Öjungs skogar kommer genomsökas av Amanda Selinder på jakt efter mycel och svampsporer som kan användas till textilfärgning. I början på Juli kommer projekten vara klara och presenteras som en del av en sommarutställningen ”Det finns i skogen”. Sommarens utställning kommer presentera fler konstnärskap och verk som kretsar kring  ”skogen” som tema och öppna i början på Juli. Mer om det kommer senare!

#skogenmellanoss

I Gävleborg stöds projektet av Region Gävleborg, Kulturrådet och Postkodlotteriets kulturstiftelse och genomförs i samarbete med ABF.

 

 

Emma Sörensen - Jädraås

Emma Sörensen är en multikonstnär som har fördjupat sig inom ljudproduktion de senaste 5 åren, under sitt alias Catterfly. Catterfly beskriver sin musik som ljudberättelser genom organiskt slingrande världar. Fantasifulla och surrealistiska ljudformationer som byggs upp genom improvisatoriska känslouttryck. Från stillhet till folkrytmer i ett mischmasch av inspelade vardagsljud, elektroniska och akustiska instrument.

 

”- I mitt konstnärskap inom ljud så tar naturens klanger en självklar och viktig plats med sin outtömliga inspiration.”

Säger Emma

 

Emma Sörensen har spelat i många olika band och genres genom åren och instrumenten har bara blivit fler och fler. Hon är en multi-instrumentalist som gärna utforskar mötet mellan det elektroniska och det akustiska med röst, flöjter, dragspel och munspel. Det mest utmärkande är det franska avloppsröret med en härlig dov klang i naturtonskala.

 

”- I stundens ingivelse improviserar jag utifrån känslan jag upplever just då, av en plats eller hur det känns och hörs. Jag tonsätter de inre bilderna, färgerna och formerna som målas upp. Vissa platser har tydliga grundtoner och sinnesstämningar att improvisera runt.”

 

Konserter, turnéer, dokumentärer och teaterföreställningar, hon har skapat musik i många olika sammanhang. ”Det finns i skogen” är det första projektet där hon efter egen idé, ska skapa ljud, producera musik, filma och engagera invånarna i Jädraås. Skogen har alltid varit viktig i Emmas konstnärskap, en plats som skänker ro men även ger kraft. 

 

”-  Jädraås är en inspirerande plats med en stor bredd av olika ljud och miljöer. Bruket, hyttan, ångtågen och den fina naturen kan ge upphov till många spännande ljud. Det aktiva föreningslivet och byns stora engagemang (de vann ju pris för årets industriminne förra året), passar bra in i projektet då jag gärna vill ta del av gemenskapen och inspireras av dem. Vill veta mer om byns historia, deras tankar om framtiden, om skogen och undersöka ljudlandskapet genom dåtid, nutid och framtid.”  

Säger Emma

 

Emma/Catterfly har sedan 2015 producerat singlar och remixer som går att lyssna på diverse olika plattformar. Catterfly blev under våren klar med sitt första soloalbum ”Catterfly Metamorphoses” som släpps på LP-skiva och digitalt i oktober 2021 via Lamour Records.

Emma Sörensen

’Jag är från Sandviken (bor nu i Gävle). Min uppväxt bestod av många utflykter i skogarna runt omkring. Det är något speciellt med bruksmiljöer, tanken på de ljud som en gång ekade högt och livligt som nu är tysta, känslan av lugnet efter stormen.’

Amanda Selinder - Öjung

När vi hör ordet “svamp” tänker nog de flesta på det gula guldet i skogen eller jästen som fermenterar vårt bröd. Men sanningen är den att svampar finns nästan överallt omkring oss. De gömmer sig under marken, i träden, inuti växtvävnad och som små sporer som flyger omkring med vinden. Den största delen av svampen består oftast av flera långa trådar – så kallat mycel – och bildar ett komplext underjordiskt nätverk. De individuella svamptrådarna söker sig fram i jorden och interagerar med andra organismer. Vissa svampar kan sönderdela cellulosa och bryta ned både levande och dött material. De kan också ta över stora ytor och den största nu levande organismen är just en nedbrytarsvamp. Svampen, som är en slags honungsskivling, uppskattas täcka en yta på 9 kvadratkilometer och lever i Oregon, USA. Varje år upptäcks nya arter och det uppskattas att 93 procent av alla svampar ännu är okända. Deras mystik och komplexitet fascinerar. Vissa svampar har till och med förmågan att bryta ned plast, absorbera radioaktiv strålning och producera pigment. I det dolda producerar de otroligt vackra färger från gult,rosa, blått och grönt.

 

Under Amandas tid i Öjung och arbetet med konstprojektet ”Det finns i skogen” kommer svampmycelens pigmentproducerande förmåga undersökas och hur det kan användas för att färga textilier. Arbetet kommer till största delen ske i skogen genom svampexkursioner i anslutning till Öjung tillsammans med andra konst-, svamp- och naturvårdsintresserade i trakterna.

 

Vad växer det för svampar i området och har skogsbruket förändrat de arter som lever där idag? Det är främst parasit- och nedbrytarsvampar som kommer samlas in då de kan odlas upp på näringsagar i petriskålar. Vilka svampmycel som insamlats producerar pigment och förändras pigmentet under deras livscykel? Vilka pigment går att göra lösliga i antingen polära eller opolära ämnen så att de kan absorberas av textila fibrer? Hur färgas sidentygsbitar in som får ligga i näringsagaren meden svampmycelet växer och tar över ytan? Processen med svampmycelspigmenten kommer vara tillgänglig under hela arbetets gång genom att visas i en glasmonter på Edsbyns Museum. Erfarenheter och kunskap kring naturlig färgning – både traditionell växtfärgning och svampfärgning – kommer utbytas i form av en workshop under projektets gång.

 

Amanda Selinder (f. 1990, Tranås) är yrkesverksam bioart/textil-konstnär bosatt och verksam i Uppsala, Sverige.  Hon har en kandidatexamen från HDK i Göteborg och School of Visual Arts i New York (2016). Sedan dess har hon ställt ut både nationellt och internationellt, däribland på Österängens Konsthll i Jönköping, Kulturhuset Möbeln i Tierp, Soft Galleri i Oslo, Moscow International Biennale for Young Arts, The Cluster Gallery i NewYork, Galleri KC väst i Göteborg och Largo das artes i Rio de Janeiro. 2019 fick tilldelades hon Region Jönköpings Läns Arbetsstipendium och 2020 Konstnärsnämndens ettåriga arbetsstipendium.

Amanda Selinder

’”Genom att belysa färgerna de annars producerar i det dolda vill jag samtidigt föra en diskussion om svamparnas betydelse för upprätthållandet av fungerande ekosystem, biologisk mångfald och hur svampmycelspigment kan vara ett miljövänligare färgningsalternativ.”’

Natasha Dahnberg - Ljusne

Natasha Dahnberg är en Kurator och konstnär som växte upp och utbildade sig i Moskva. Sedan 20 år tillbaka har hon bott och arbetat i Sverige. Hon är medlem i konstnärsgruppen Haka som driver det konstnärsdrivna kulturplattformen Кöttinspektionen i Uppsala, samt jobbar som intendent för pedagogik på Uppsala konstmuseum.

 

I sin konstnärliga praktik använder hon ofta symbolik kopplad till vardagliga saker. Ibland väljer hon att jobba med porslin eller kläder som för de flesta symboliserar både vardag och fest, trygghet och spänning. Inte sällan skapar hon egna symboler kända bara för henne själv. På det sättet blandas olika betydelser, kända och dolda, objektiva och subjektiva.  Ämnen som hon främst intresserar sig för är människors relation till makten, till varandra och till sin egen kropp. Natasha använder sig av olika media men främst video, installation och fotografi. När hon jobbar med ett nytt projekt gör hon först en serie verk som samspelar med varandra.

 

Natasha Dahnberg är intresserad av att delta i projektet Det finns skogen på grund av att hennes senaste verk har en direkt relation till det som finns i skogen, eller snarare det som finns där skogen avbryts av en vattenkälla, av en bäck, en älv, eller en sjö. På gränsen mellan skog och vattenyta finns en växt som spridit sig från norr till söder på alla kontinenter. Det är vass, Phragmítes australis.  Längs Sveriges kuster finns 200 000 hektar vass. Många ser bara ogräs, medan andra ser den som framtidsmaterial för bygg eller lantbruk. För Natasha är vass en symbol för det som finns på gränsen, det som tillhör både jord och vatten, det som kan ta sig fram över alla hinder och ta över. Under vintern 2020-2021 påbörjade hon en ny serie objekt som har arbetsnamnet Växtverk. I serien använder hon ready made objekt och kombinerar det med vass.

 

Under senaste åren har det blivit tydligt att många mänskliga miljöer töms på människor. Det är en process som i och för sig alltid har pågått i någon form. Civilisationer avlöser varandra, sociala och politiska förändringar fyller landskap med efterkrigsruiner och tomma postindustriella fabriker. Det sker långsamt men säkert.  Men den här gången är processen blixtsnabb. Skolklasser och kontor står tomma, konsthallar och museer saknar besökare, stolarna i vardagsrummet längtar efter gäster, resväskorna samlar damm i förrådet. Det som fascinerar mig är att det här fenomenet är globalt. På så sätt har det skapats en ny mänsklig gemenskap.

 

Natasha bor både i Uppsala och vid kusten i Roslagen.

Natasha Dahnberg

’vass är något som finns överallt. Därför tänkte hon att vass kan bli en symbol för något som alla människor kan se omkring sig, om de försöker ta sig tillbaka till sina vanliga miljöer som nu står tomma och där naturen så småningom vandrar in. ’